Dessa resultat ligger i linje med vad andra studier har visat, eftersom en litteraturstudie av McKay et al. (2018) också funnit flera studier som talar för att deltagande i fontänhus tenderar att förbättra mående.

Även litteraturstudien av Bouvet et al. (2015) kom fram till att fontänhusmedlemmar bland annat har högre livskvalité än människor i andra psykosociala rehabiliteringsprogram.

Payoffs studie visar även att fontänhusmedlemmar får flera andra goda effekter av fontänhus som fler sociala kontakter och vänner, rutiner i vardagen och något meningsfullt att göra. Detta är saker som i sig också kan höja välmående. Medlemmar berättar att de är väldigt nöjda med det stöd de får från fontänhusen och flera av dem säger dessutom att det varit direkt livsavgörande (Huldt, Malmquist & Vikberg 2022).

McKay et al. (2018) fann att andra studier också visar koppling mellan deltagande i fontänhus och bättre socialt kontaktnät. I en studie av Warner et al. (1999, se McKay et al. 2018) jämfördes fontänhusmedlemmar med patienter i ett närliggande område som matchats avseende exempelvis ålder, kön, psykiatrisk historia etc. Studien visade att en betydligt högre procentandel av fontänhusmedlemmar rapporterade att de hade sociala relationer och nära vänskaper jämfört med de som inte deltog i fontänhus. Fontänhusmedlemmar hade också högre resultat avseende finanser, juridik och säkerhet, och allmänt välmående i Lancashire Quality of Life Profile.

Ökad framgång på arbetsmarknaden

Vidare talar Payoffs studie för att deltagande i fontänhus leder till ökad framgång på arbetsmarknaden (Huldt, Malmquist & Vikberg 2022). I litteraturstudien av McKay et al. (2018) nämns flera studier som stödjer detta. Bland annat har en studie gjorts som jämförde effekten av ett fontänhus övergångsanställning och PACT, som är en annan modell för att hjälpa människor tillbaka i arbete. Studien visade att  medlemmar som deltog i Fontänhusets övergångsanställning var anställda längre, arbetade mycket fler timmar, tjänade mer och hade högre lön per arbetad timme jämfört med de som deltog i PACT. Dock fann man ingen skillnad mellan programmen gällande hur många som fick arbete eller efter hur många dagar de fick sitt första jobb under studien. Där var också en större andel deltagare kvar i PACT än fontänhuset efter 24 månader.

Likaså kom Bouvet et al. (2015) fram till att fontänhusmedlemmar får mer avlönat arbete och jobb av högre kvalité än dem som deltar i andra rehabiliteringsprogram.

En studie av Schonebaum & Boyd (2012) kom fram till att deltagande i den arbetsorienterade dagen på fontänhus hade tydlig positiv effekt på genomsnittlig anställningstid och troligen gör deltagare mer redo för arbete.

Minskad sjukhusinläggning och förbrukning av andra samhällsresurser

Studier pekar även mot att deltagande i fontänhus leder till minskad förbrukning av resurser från samhället, däribland sjukhusinläggning. McKay et al. (2018) kom fram till att det finns flera studier som visat korrelation mellan deltagande på fontänhus och fördröjning eller minskning av sjukhusinläggningar bland medlemmar. Dock är de många av dessa studier från de tidiga stadierna av fontänhusen, men det finns också flera som gjorts på senare år med varierande nivå av bevis.

Bouvet et al. (2015) nådde också slutsatsen att fontänhusmedlemmar mer sällan läggs in på sjukhus än dem som deltar i andra rehabiliteringsprogram.

Även Di Masso, Avi-Itzhak & Obler (2001) har undersökt detta och kom bland annat fram till att högre grad av deltagande på ett fontänhus ledde till lägre grad av återfall till sjukhus, jämfört med de som deltog mindre i fontänhuset.

I Payoffs studie av fontänhus blev slutsatserna liknande de som McKay et al. drog. Deltagande i fontänhus ledde till minskad förbrukning av sjukvård och andra samhällsresurser (Huldt, Malmquist & Vikberg 2022).

Fontänhus är mycket kostnadseffektiva för samhället

Både McKay et al. (2018) och Payoff (Huldt, Malmquiest & Vikberg 2022) kommer fram till slutsatsen att fontänhus gör stor skillnad och är mycket kostnadseffektiva för samhället. I Payoffs studie skriver de att deltagande i fontänhus leder till ökad framgång på arbetsmarknaden samt minskad förbrukning av samhällsresurser, vars samhällsekonomiska intäkt klart överskrider den relativt låga kostnaden för att driva fontänhus. Därmed skapar fontänhusen en stor samhällsekonomiskt lönsamhet.

McKay skriver att forskningen som ger stöd för fontänhus är växande, men att fler studier är nödvändiga för att få en bättre bild av dess effektivitet. De avslutar dock med att säga att trots dessa restriktioner så ger studierna som tagits upp i deras avhandling tillräckligt med bevis för att motivera till att stödja fontänhus som en del av återrehabiliterande tjänster för de med psykisk ohälsa.

Referenser:

Bouvet, C., Battin, C., & Le Roy-Hatala, C. (2015). Le modèle Clubhouse pour les personnes souffrant de troubles psychiques : revue de littérature et expérience française [The Clubhouse model for people with severe mental illnesses: Literature review and French experiment]. L’Encephale, 41(6), 477–486.

McKay, C., Nugent, K. L., Johnsen, M., Eaton, W. W., & Lidz, C. W. (2018). A systematic review of evidence for the clubhouse model of psychosocial rehabilitation. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 45(1), 28-47.

Huldt, J., Malmquist, C. & Vikberg, S. (2022). Slutrapport utvärdering: Socioekonomiskt utvärdering, Sveriges Fontänhus Riksförbund. Payoff AB.

Schonebaum, A., & Boyd, J. (2012). Work-ordered day as a catalyst of competitive employment success. Psychiatric Rehabilitation Journal, 35(5), 391.