Företaget Payoff fick under 2021 i uppdrag av Sveriges Fontänhus Riksförbund att genomföra en extern utvärdering av fontänhusens verksamhet i Sverige, med fokus på de samhällsekonomiska effekter som verksamheten skapar. Resultat av utvärderingen
Psykisk ohälsa är dyr och kostnadskrävande, både för individen och samhället. En svensk rapport (Ekman, M et al, Läkartidningen, 2014) beräknar att en person med diagnosen schizofreni kostar kommun, landsting och stat omkring 500 000 kronor per år. För den drabbade innebär sjukdomen ofta ett svårt lidande och svår fattigdom hela livet.
För personer med psykisk ohälsa har Fontänhusmodellen visat sig vara en effektiv rehabiliteringsmodell världen över. I en stor studie från National Institute for Mental Health i USA går det att läsa att fontänhusens medlemmar upplever mindre stigma, bättre livskvalitet och en större förbättring än deltagare i andra rehabiliteringsprogram.
Statistiken visar även att medlemskap i ett Fontänhus resulterar i avsevärt minskat antal dagar på sjukhus (Di Masso et al, 2001), minskad användning av sociala insatser och öppenvård (Konsulentfirmaet KX, 2011), bättre livskvalitet (Jung, SH o Kim, HJ, 2012, Psychiatric Rehabilitation Journal, 35, 460-65) och att medlemmar blir mer benägna att både söka arbete och behålla arbete (Schonebaum, A o Boyd, J, 2012, Psychiatric Rehab Journal, 35,391-95). Ännu tydligare blir det i en amerikansk studie (Gorman, J, 2014. Master Thesis American University) som visar att för varje investerad dollar i fontänhusens arbetsprogram så sparar samhället 1,31 dollar i omkostnader.
I Finland tyder forskningen (Hietala-Paalasmaa et al, 2009) på att fontänhusens klubbhusmodell är kostnadseffektiv; i USA har antalet inläggningar på sjukhus minskat med 75 procent bland fontänhusens medlemmar (Di Masso et al, 2001) Enligt dansk forskning (Hoejmark et al, 2011) har det att göra med att tydliga ramar och stödstrukturer (likt fontänhusens) är det bästa sättet att bidra till personers utveckling och längre förändringsprocesser. Här i Sverige kan vi jämföra fontänhusen med de snarlika sociala arbetskooperativen. Socioekonomiska bokslut (Nilsson, I o Wadeskog, A; Bättre och Billigare, 2014) visar att två arbetskooperativ med en årsbudget på omkring 1-1,4 miljoner kronor efter 5 år kan generera vinster på 5 miljoner för kommunen och 18 miljoner för samhället.
Vad gäller rehabilitering av personer med psykisk ohälsa råder konsensus inom forskningsvärlden: Fontänhusmodellen är effektiv. Framför allt på det mänskliga planet, men också vad gäller minskade kostnader för sjukvård, socialt stöd från kommunen samt sjukersättning från staten. Med Fontänhusens inkluderande rehabiliteringsprogram kan personer som står långt från arbetsmarknaden hitta vägen tillbaka till arbete eller studier.